Allmänna intressen – detaljplan finns för bygglov.

Även om man söker bygglov inom ett detaljplanelagt område ska avstämning ske mot vissa allmänna intressen.
De åtgärder man ansöker om bygglov för, måste vara utformade och placerade på marken – anpassade – på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till:

• Stads- och landskapsbilden
• Natur- och kulturvärdena på platsen, och
• Intresset av en god helhetsverkan

Om man vill bygga under markytan får det inte försvåra användningen av marken ovanför.
Det finns även krav på en bygglovsansökan när det gäller dess påverkan på omgivningen. Lokalisering, placering och utformning av byggnader, skyltar och ljusanordningar får inte innebära fara eller betydande olägenhet för omgivningen.

4.1 Stads- och landskapsbilden i bygglovsansökan

När är en bygglovsansökan lämpligt utformad och placerad på marken med hänsyn till stads- och landskapsbilden? Det är en bedömning som ska göras i varje enskilt fall.
Här kommer ett exempel som kan belysa frågan.
Får man bygga ett enbostadshus i globform i ett villaområde?

Är det lämpligt med hänsyn till stadsbilden?
Kommunen beviljade bygglov. Grannarna klagade och tyckte helt enkelt att huset var fult.
Länsstyrelsen menade att det inte var fråga om några betydande olägenheter och lät bygglovet kvarstå.

Grannarna överklagade igen och invände mot husets utformning.
Domstolen sammanfattade klagomålen med att utsikten på en av fyra sidor för respektive tomt kommer att mer eller mindre domineras av ett runt hus istället för ett mera traditionellt med raka linjer och vinklar.

Domstolen tyckte inte det var så allvarligt att bygglovet skulle upphävas och avslog grannarnas överklagande. Grannarna gav sig inte utan överklagade till nästa instans.
Domstolen frågade Boverket- som är expertmyndighet på området – vad de tyckte?

Boverket ansåg följande:
Byggnadens placering och utformning, relativt högt upp på en sluttning i kanten av ett villaområde, var olämplig eftersom den inte smälter in i stadsbilden och inte heller utgör en solitär som utgör ett positivt tillskott.

Glasfiberarmerad plast och den runda formen gav ingen god helhetsverkan. Men det var inte en betydande olägenhet för grannarna så bygglovet bör få stå kvar.
Domstolen beslutade att upphäva bygglovet eftersom byggnadens placering och form i kombination med material- och färgval inte var lämplig i förhållande till stadsbilden och inte gav en god helhetsverkan.
Kommunen överklagade till högsta instans som inte tyckte att det runda huset framstod som ett dominerade inslag i stadsbilden utan innebar istället främst att variationsrikedomen i området utökades.

Domstolen påpekade att det aktuella området inte hade några särskilda värden från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt som kan påkalla särskilda hänsynstaganden.
Bygglovet fick stå kvar.

Det hade dock troligen blivit en annan bedömning om byggnaden skulle byggas t.ex. innanför Visby ringmur. Som domstolen påpekade kan bedömningen bli ”hårdare” om området har särskilda av kommunen utpekade värden. Då kan det anses som förvanskning av bebyggelseområdet.

4.2 Natur- och kulturvärdena på platsen i bygglovsansökan

Anpassning av åtgärderna i en bygglovsansökan ska även ske i förhållande till natur- och kulturvärdena på platsen.
Här avser lagstiftaren att hänsyn ska tas till ”lokal tradition i fråga om byggnadens form i stort, t.ex. planmått, höjd och takform, eller i detalj, t.ex. materialval, färgsättning och fönsterformer.
Lokala traditioner i dessa avseenden skall beaktas och kunna föras vidare.
Naturvärden kan t.ex. avse en värdefull naturmiljö eller kulturlandskapet på platsen.”

4.3 God helhetsverkan – Ett krav i bygglovsansökan

Vad är god helhetsverkan gällande bygglov och bygglovsansökan? Det är svårt att sätta fingret på det.
Det är lite lättare att förklara genom att hänvisa till fall där domstolen inte tyckte bygglovsansökan uppfyllde kravet på god helhetsverkan.

Ett par hade målat om sitt hus helt i vitt. Kommunen hade öppnat ett tillsynsärende och paret ansökte om bygglov i efterhand för ommålningen.
Grannhusen längs med gatan och längs med angränsande gator norröver och söderöver hade alla kvar sin ursprungliga rosafärgade puts.

Kommunen hade beslutat ett policydokument och med stöd av detta nekat alla bygglov för ommålning i området.
Det fanns inga andra lovligen ommålade hus i närheten.
Högsta instans menade att fasaduttrycket längs med gatan inte får splittras och ansåg att ommålningar inte var lämpliga med hänsyn till intresset av en god helhetsverkan. Bygglovsansökan avslogs.
Det är intressant att det finns en skiljaktig mening i domen.

En av domarna ville godkänna bygglovet och menade att det allmänna intresset av att bevara enhetliga rosa putsade fasader i just denna begränsade del av bebyggelseområdet är svagt i förhållande till det enskilda intresset av att som fastighetsägare kunna renovera och måla om sin byggnads fasader i en lämplig och neutral färg.

Hon menade att kommunen hade haft möjlighet att reglera färgsättningen i området i detaljplan eller i översiktsplan men inte gjort det. Formuleringen i det policydokument som omtalas ovan var alldeles för vagt och anger inte att det inte skulle vara tillåtet att ha en annan färg på husen än den ursprungliga.

Domaren nämnde även att husen i närområdet visserligen hade rosa bottenvåningar men husgavlar, garageportar hade genomgått åtskilliga förändringar under årens lopp.
Exemplet belyser att detta inte är frågor med glasklara svar.
Det är fråga om bedömningar som ger utrymme för olika tolkningar.

4.4 Betydande olägenhet i bygglovet

I detaljplanen prövas hur bebyggelsen inom den blivande detaljplanen påverkar omgivningen.
Sådan påverkan som inte prövats i detaljplanen, kan utgöra skäl för att neka bygglov om det är fråga om en betydande olägenhet.
Bygglov kan bara nekas om detaljplanens medgivna byggrätt kan nyttjas fullt ut genom en alternativ placering.

I ett fall ansåg domstolen att det var fråga om en betydande olägenhet när en skolbyggnad placerades 0,7 meter från grannen som överklagat.
Detta innebar enligt domstolen en påtaglig känsla av insyn, minskat ljusinsläpp, skymd utsikt och en känsla av instängdhet som grannen inte haft att räkna med. Bygglovet avslogs.[4]

Betydande olägenhet har det också ansetts vara att t.ex. placera åkerirörelse när grannens bostadshus eller att försämra sjöutsikten för granne.